Jag fick världens finaste present av mannen i helgen! En Roberts radio!! En fin retroradio i beige skinnklädsel. Våran gamla radio bytte kanal så fort Åke gick in på toa, så det var väl dax att skaffa en ny. Fast nu blir det nog ingen födelsedagspresent. (men det gör ingenting)

Plötsligt skiner solen. Koftan av. Häggen doftar förföriskt. Det serveras kaffe och tårta i trädgår'n.
Vilken underbar mors dag!

Nu doftar hela huset som en konvaljbacke...barnbarnen var inte alls så förtjusta som det ser ut på bilderna. Lilly hatade alla sniglar och småkryp och Ivar tyckte att smörblommor var en bra mycket vackrare blomma. Men vi fick ihop en hel korg med buketter iallafall, innan regnet började ösa ner över oss.

Tisdagspromenaden blev en liljekonvaljefrossa! De vackraste och underbaraste av blommor! Å vad man vill njuta av den här tiden. Känner faktist att man hinner njuta lite mera nu när man inte har skolbarn längre...då var maj månad ett enda stort stress av allt som skulle göras med klasserna innan skolavslutningen.

En tanke som slog oss när vi tittade på varandras buketter; så olika man plockar! Det kanske skulle finnas bukettanalytiker, som kan analysera hur man är som person genom att titta på en plockad bukett. Stor och yvig, liten och kompakt eller hög och ståtlig...Som din bukett är skall Du ock varda!

Ut i konvaljeholmarna och njut!

Busarna ska vara hos oss fredag till söndag. Det blir bara "tok" hemma hos mormor. Alla vet vi vem som tokar mest... Men oj vad roligt det är!

Som alla lantlivsbloggarna blev jag inspirerad att tillverka en traskrona. Ska du skrämma bort fåglarna? utropar min käre man...
Enkelt pyssel iallafall: Böj en trädkvist till en rundel och knyt ihop med snöre, riv lakansväv i remsor och knyt fast runt om. Häng upp med ett snöre i ett träd. Färdigt!

Ledig torsdag och jag lyckas pricka in sommarvärmen! Kroppen är inte riktigt van, svetten rinner och jag vet inte hur mycket vatten jag har druckit denna dag. Måste in i huset och svalka av mig ibland, passade på att blogga lite...


Alla vill till himmelen, men särskilt humlen...


Åke vårstädar sin lilla damm.


Utlovad bild på nymålade trädgårdsoffan.

Just nu är blåbärsriset sådär underbart limegrönt och frodigt igen. Mitt primitiva jag vill bara kasta mej ner i allt det gröna, rulla runt och glufsa i mej av vårgrönskan... Tisdagspromenaderna ägnas nu till stor del utav växtplockning av alla de slag. Nästa vecka kan det vara dax för det allra bästa: Liljekonvaljerna!

 

Ingen av oss kände riktigt för ett dopp idag. Men att dra i oss ett helt rånpaket hade vi inga svårigheter med...

Idag konfirmeras Elin, min brorsdotter. Vi ska gå i kyrkan förstås och uppvakta med blommor och presenter. En fin tradition som man kommer att minnas hela livet. Många väljer att inte konfirmera sig och har man inte den där riktiga känslan så är det helt rätt att avstå, tycker jag. Att göra det för presenterna är väl lite fel.

Det är 35 år sen jag konfirmerade mej. Fatta 35 år!! Mamma hade sytt en blåblommig tvådelad klänning. Jag hade fått köpa ett par skyhöga platåskor i mocca och krokoimitation. Jag hade massor av kajal och mörka strumpbyxor...Man skulle gå i kyrkan både lördag och söndag. Prästen Henry Bohman (som jag tyckte var lite slemmig) klappade om mej lite extra och talade om, att jag var den första person som han både hade döpt och konfirmerat.

Det enda stora problemet var att jag inte fick gå på Skogsvallen på lördagkvällen. Riktigt arg och tjurig kan jag tänka mej att jag var. Men på söndagen (Pingstdagen) var det fritt fram. Jag vet att jag drog iväg trots att vi hade gäster hemma som uppvaktade mej. Undrar hur jag tänkte egentligen. Förmodligen ingenting. Det enda som jag var glad åt var nog mina platåskor. Smyckena som jag fick tappade jag bort på Vallen redan samma sommar. Ett fint silverarmband som jag fick av mormor och morfar har jag kvar, det är jag glad över!

Summering: Min konfirmation kommer jag mycket väl ihåg. Ångrar bara att jag inte gick in i det hela med lite mera känsla och eftertänksamhet. Men vad är väl en helg i kyrkan, när man är femton år och det enda man vill är att parta med sina vänner. Eftertänksamma kan vi bli när vi närmar oss femtioårsdagen...

Alltsammans för 111 kr!
Skor till Åke, nästan oanvända 45 kr. Konserveringsburkar 3 kr/st. En 60-talsvas 40 kr. Ett förkläde i linnetyg till Lilly 20 kr.

...om jag ska göra som Maria i Sound of Music och sy sig en klänning av resterna från husvagnsgardinerna...



Gardinerna är färdigsydda. Golvet lagt. Lite eltjall, men annars i stort sett åkfärdigt! 

Idag har mamma och jag varit på guldjakt! Gullvivorna var inte riktigt så långa i skaften som jag vill ha dom än. Men till nästa helg går det nog att få ihop stora fång! Härligt!

Då jag lade in bilder från kameran häromdagen, visade det sig att det var fullt med pengabilder på minneskortet...ÅKE!!! Vi andra tar bilder på barnbarnen, medans vissa förevigar sina slantar...Tur att man är olika...

Om man tittar riktigt noga kan man se att "tian" och jag är jämngamla. 
Men dom glömde nog att sätta min nuna i den högra ramen... ;)

I en gammal holk i det jättegamla äppelträdet flyttar det varje vår in ett Flugsnapparpar. Dom har kommit att bli lite av mina vänner. Jag blir så glad när dom kommer på våren och börjar rumstera runt i holken. Denna vår började inte så bra...I "lägenheten" bredvid håller nämnligen herr och fru Nötväcka på att sätta bo. Det är ett herrans liv! Dom skäller och bråkar på varann så det hörs ända in i huset. Nötväckorna är ena riktiga tyranner. Det värsta som kan hända har kanske redan hänt...att mina gulliga flugsnappare har tvingats flytta...

Frågan är: Om man skulle sätta en bit silvertejp lite fint över ingången till nötväckans "hus", kan det hända att man blir rullad i tjära och fjäder av djurrättsaktivisterna då!?


Den argsinta Nötväckan...en bit silvertejp över hålet bara.. ;)


Min fina Flugsnappare!


Dom kanske har flyttat redan...mina fina vänner!

Det spirar i burkarna trots kyla, regn och hagel. Får ha värmen på varje natt. När kommer våren och värmen egentligen!? Gud, vad alla (inklusive jag) klagar på våren som kom av sig. Nu vill jag sitta på bron med en kopp kaffe, måla tånaglarna i solskottet och titta på de söta flugsnapparparet i äppelträdet.

Tralla-lalla-lalla-la! Nu har jag också ett lika fint bord som mina väninnor! I Tierp kan man göra fynd vid bilbesiktningen... ;)



Här kommer en bild på soffan som grannen har gjort. Nu väntar den bara på att bli vitmålad...

 

Det känns inte som att det är så stor brådska att sy gardinerna än...
Men mannen är positiv: Herregud, nu är det ju snart färdigt!

Dom brukar ju lukta så otroligt äckligt dom här brun-utan-sol-produkterna...men den här luktar faktist riktigt gott. Lite brun blev man också... Det behövs lite hjälp så här på våren innan man kan visa dom blåvita, rödprickiga, nyepilerade, stubbiga legsen...

Idag har jag shoppat runt på Gränby helt solo. Ja, det var ju mycket folk där förståss, men ingen med mej...Handlade några tunikor och ett par supersköna sandaler, vandrade sen hem till Maja & Micke. Där fick jag kaffe och scones och benen fick lite vila innan lägenhetsrenoverarna hämtade upp mej. 

Så var denna helg slut...men glad är jag som är ledig en dag till!
Tjolahopp!

Vårmidddag i Mångsbo. En marrig räkomelett bland allt det andra göttiga...



Citronfromage med färska bär och grädde...

 
Födelsedagsbarnet från Hälsingland som var nere på besök verkar dock bekymrad över att behöva äta sallad...