Idag väcktes jag ur min Törnrosasömn av tidernas "aprillur". Det var 6-årige barnbarnet som ringde och med hes och kraxig röst berättade att både han och lillasyster var sjuka med hög feber. Stackare tänkte jag. Den här helgen som skulle bli extra lugn, mysig och skön då mamman hade lämnat in tentan och skulle slappna av lite. Mitt i tröstandet hör jag ett : APRIL APRIL, mormor! Jag kan lura dej vart jag vill!!  Oj, vad jag skrattade, så där lurad har jag nog aldrig blivit...


Busungen!